Den fjärde industriella revolutionen

Ett hett buzzword just nu bland ingenjörer med visioner om framtidens industriproduktion är Industry 4.0.

Mats Björkman, professor vid Linköpings Universitet, är en av dem som ser möjligheterna när intelligensen flyttar ut från centraldatorn till de enskilda utrustningarna. Här finns en reell chans för svensk tillverkningsindustri att vara konkurrenskraftig även i själva produktionen. Kvar på att-göra-listan är bara att öppna sinnena för det nya och sätta igång att kreera.

Industry 4.0 är den svenska tillverkningsindustrins chans att bli suverän, inte bara på kvalitet, design och funktion, utan också produktion. Det säger Mats Björkman, professor och chef över avdelningen Industriell produktion vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings Universitet.

– Det som behövs nu är att företagsledningarna förstår de nya möjligheterna och sätter duktiga ingenjörer på att bygga lösningarna.

 

I Tyskland så klart

Industry 4.0 som begrepp föddes i det alltid lika teknikälskande Tyskland under namnet Industrie 4.0. Allt eftersom idéerna spreds, framför allt till resten av Europa och USA, bytte fenomenet språk till engelska.

Sammanfattningsvis handlar Industry 4.0 om att nå en högre intelligens i helheten. I stället för att en central dator är den enda hjärnan i en produktionslösning, flyttas intelligensen ut till de enskilda utrustningarna. Då kan de kommunicera med varandra direkt och på så sätt effektivisera sättet på vilket maskinerna arbetar tillsammans.

– I Sverige kan vi aldrig konkurrera med låg lön. Svenska civilingenjörer är inte speciellt dyra i jämförelse, men enkelt arbete är dyrt. Alltså är avancerad teknologi och smarta lösningar vår möjlighet.

 

Behoven ska styra

Idén är alltså att på ett ännu smartare sätt koppla ihop produktionsutrustningen i ett system där själva kopplingsfrågorna får större betydelse. Om de enskilda maskinerna kan prata med varandra kan momenten som står i vägen för produktionshastighet och lönsamhet minimeras.

– I grund och botten handlar allt om behov, först industrins kunders behov av lösningar på deras utmaningar. Sedan industrins behov av teknik och idéer för att kunna tillfredsställa kundernas behov. Svensk industri måste ligga i framkant om den ska vinna uppdragen.

För att detta ska ske och produktionen ska stanna i Sverige jobbar alla tillsammans: regeringen, forskningen, utbildningen och industrin. Alla projekt är samarbetsprojekt. Och långsiktig kundnytta sätts alltid i första rummet.

 

Inte bara automatisera

Precis som i Tyskland förstår den svenska regeringen att industrins konkurrenskraft på världsmarknaden är en ödesfråga.

– Tyska regeringen och tyska industrin, med en tradition att vara bra på produktion, beslöt sig för att komma vidare tillsammans. Det gör vi nu också i Sverige. Regeringen stödjer, ger uppmärksamhet och tilldelar forskningsmedel.

I ett strategidokument från Näringsdepartementet kallat Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige, skriver närings- och innovationsminstern Mikael Damberg bl a så här efter att först ha hyllat svensk industris kreativitet och anpassningsförmåga: ”Men alltför länge har svensk industri behandlats som en historisk kvarleva på väg mot det postindustriella tjänstesamhället.”

Nu måste man tänka nytt och tänka riktigt långsiktigt. ”Därför siktar Sveriges nyindustrialiseringsstrategi bortom den uppkopplade industrin och omfattar även ambitionen att klara den förnyelse som växande hållbarhetskrav ställer på industrin och dess produkter.” Skriver Damberg.
   Mats Björkman ser hur många företag marknadsför sig som om de redan kommit igång med den fjärde industriella revolutionen.

– I själva verket har de kanske hunnit till 3.5, men regeringen vill att vi ska nå så mycket längre än till enbart smart digitalisering. Vi måste se vad som kommer framöver och det är vad vi forskare arbetar med.

Människan i systemet?

När det gäller människorna i framtidens automatiserade industri ser Mats Björkman två sidor av saken. Dels kommer digitaliseringen kräva allt mer kvalificerad arbetskraft i produktionen, dels måste studenterna som han och kollegorna undervisar vi universiteten ändra inställning. I stället för att se produktion som något ospännande, borde de kasta sig över de nya digitala utmaningarna med stor skaparentusiasm.

I teorin är det mesta på plats, men att få tekniken att fungera i industriell miljö är en annan sak.

– Vi behöver jätteduktiga ingenjörer som kan omsätta forskningen till välfungerande lösningar som lever upp till det vi kallar Industry 4.0. Produktion i Sverige hör absolut till framtiden.

 

Skillnad på forskare och konsult

Eftersom det är lätt att hamna i ett gränsland är Mats Björkman noga med skillnaden mellan att vara konsult och forskare, – Jag, liksom alla professorer i Svenska Produktionsakademien, arbetar med övergripande frågor och grundläggande teknologier. Vi försöker se alla kopplingar från kundbehov till industrins behov av produktionsutrustning och kompetens i ett långsiktigt perspektiv. Vi ska se till att principerna fungerar.

 

Mats listar fyra viktiga attityder att ta till sig inför Industry 4.0:

  • att se produktionen som en pådrivande funktion i företaget.
  • att se upp för faran med att lita för mycket på inköpt kompetens och vara alltförberoende av utomstående.
  • att vara en bra kravställare. Ingen leverantör kan känna företaget till 100 procent.
  • att satsa lika mycket på teknologi som på managementlösningar.
    – Och glöm för all del inte att högklassisk utrustning också måste se proffsig ut på utsidan! Jönköpingsföretaget Svia, nu en del av ABB, är ett föredömligt exempel.

SVIA har länge tillhandahållit informationslösningar och ser standardiserade lösningar inom Industri 4.0 som ett klart mål. Matthias Grinnemo, teknisk chef på SVIA, tackar Mats Björkman för uppmuntran kring design och presentation och delar professorns syn på mognadsläget:

– Vi ser en klar efterfrågan på Industri 4.0, utan att kunderna har en klar bild vad det innebär affärsmässigt och tekniskt. Det gäller att snabbt tillvarata standardiseringen inom området för att skapa hållbara lösningar, undvika teknisk segregering och kunna påvisa en tydlig affärsförbättring.

10FAQ

10 Vanliga frågor om robotautomation

Många produktionsanvariga går i dag i tankar på automation. Rapporterna om automationens positiva effekter på lönsamhet, säkerhet och kvalitet inspirerar. Men hur gör man?

Läs mer

Husqvarna

ABB FlexMT hos Husqvarna

ABB FlexMT är en standardiserad men ändå flexibel lösning som ökar maskinutnyttjande med upp till 60% och samtidigt minskar arbetskostnaderna.

Läs mer

animex

Hög produktionstakt på IAC tack vare robotautomation

De kombinerade fördelarna med Animex’s robotceller och ABB: s robotar har bidragit till att effektivisera IAC Skara produktion av plastkomponenter till interiör för Volvo.

Läs mer

MT_5

MT5 – Kompakt robotcell med inbyggd säkerhet

Två bearbetningsmaskiner kan betjänas sam­tidigt med MT5. Eller så kan du välja att betjäna en bearbetningsmaskin och ett antal kom­pletterande processer som gradning, tvättning och kontroll.

Läs mer