Robotar och människosyn

Trendspaning med Kjell Lindström

Kjell Lindström, trendspanare, föreläsare, författare och grundare av Noden AB, pratar gärna om robotar. Det mest intressanta perspektivet för honom handlar om människosyn. För även om ingen kan stoppa utvecklingen har synen på homo sapiens betydelse för oss alla i framtiden. Precis som alltid och i alla sammanhang. Så låt oss prata om den!

Är människan bara en utbytbar kugge i ett maskineri, eller en unik, skapande sapiens som kan anpassa sig till vilken förändring som helst? Och vad betyder svaret för hur vi agerar i ett automationsprojekt?

Kjell Lindström började sitt yrkesliv högst manuellt på sågen i Skultuna strax utanför Västerås, men utför inte så mycket enahanda fysiskt lönearbete i dag. Han letar i stället trendsignaler i omvärlden, analyserar dem och försöker förstå vad de betyder för våra organisationer och för organisationens beståndsdelar.

Människorna irrar i dag omkring i vad Kjell benämner ”det organisatoriska landskapet”, ett sammelsurium av alla de managementidéer som ledningar genom tiderna försökt att implementera. Resultatet är en svårdefinierad väv av olika system.

 

Två synsätt

Vi människor söker fungerande system hela tiden, system som gör att de processer vi vill ska ske verkligen sker samt att vi kan upprepa dem igen och igen utan att något hakar upp sig. Därmed blir förstås roboten en intressant möjlighet. – All organisation är repetitiv och den existerar över tid. Man strävar efter flyt, effektivitet och låga kostnader.

– Tillverkare vill ha säkerhet och förutsägbarhet, och det får man med robotar, säger Kjell Lindström.

Kjell har i olika sammanhang pratat mycket om robotar, big data och artificiell intelligens. Samtidigt som han berättar om vad robotar kan göra i dag, gillar han att diskutera vad robotanvändarnas människosyn betyder för framtiden.

– Man kan säga att det finns två synsätt. Enligt det ena ser man på människan som ett kugghjul i ett maskineri, men ett irrationellt kugghjul. Den mänskliga faktorn försvårar en perfekt funktion. Det är ett ekonomistiskt synsätt som gör det logiskt att använda robotar.

Enligt det andra synsättet är människan oförutsägbar men på ett positivt sätt. Hon är skapande och kan anpassa sig till vilken ny situation som helst. Då är inte robotiseringen lika självklar.

Historien betryggande

Spelar det någon roll vilken syn man har på människan i ett automatiseringsprojekt?
Å ena sidan som produktionsansvarig, å andra sidan som arbetare. – Man kan inget göra åt utvecklingen, så jag föreslår att man ser på människan som en skapande och anpassningsbar varelse. Det finns historiska bevis på att det är sådana vi är. Vi hade liknande farhågor när vi såg maskinerna ta över vid industrialiseringens början. Men vi blev inte utan sysselsättning. Vår kreativitet och entreprenöranda kickade in.

Men vi är oförutsägbara också. Det blir aldrig som man tänkt sig.

Och de flesta nyheter implementeras långsammare än man tror. Det finns tre fenomen att räkna med, enligt Kjell Lindström.– Ingen ny idé förändrar precis allt. För det första finns en organisatorisk tröghet. Man vet att det system man har funkar.  Så här har vi alltid gjort. Därför tvekar man.

För det andra uppstår icke förväntade effekter av all teknisk utveckling, som att pappersförbrukningen ökade när vi trodde vi var på väg mot det papperslösa kontoret.

Och slutligen finns den så kallade perversa effekter, som beskriver vad som händer när vi vill något så intensivt att det får motsatt effekt.

Kjell förklarar den perversa effekten med resultatet av en alltför energisk uppvaktning av en person man förälskat sig i. I stället för att bli gillad blir du avskydd för din efterhängsenhet.

 

Aldrig som du tror

Slutsatsen blir att det nya helt säkert kommer, men inte så fort och inte som vi tänkt oss.

Men hur blir det med den så kallade artificiella intelligensen?
Vad är det egentligen och bör vi vara rädda för att datorn snart är intelligentare än vi människor. – Richard Dawkins varnar för att vi inte kan förutse vad som händer om robotarna blir smartare än vi. Om en robot blir för lik en människa blir det obehagligt.

Men när överträffar de oss?
Kjell förklarar.

– Artificiell intelligens är när roboten kan loopa kunskap och lära sig mer på egen hand, alltså det som alltid varit människans speciella egenskap.

Första nivån är så kallad single loop learning, det som roboten till exempel gör i en SVIA-cell när den håller upp detaljen framför kameran och justerar läget med hjälp av SVIA:s visionssystem PickMT.

Double loop är nästa steg, när roboten lär sig själv av att misslyckas. Den har ett eget lärandesystem som bygger upp kunskap.

Tredje nivån – deutero* –  är den läskiga. Då vet roboten hur den lär sig nya saker. Den har fått en medvetandenivå, men kan bli bättre på detta egna lärande än vi människor är. Då hotas vår självbild.

Innanför eller utanför

Verkligheten är komplex. Enkla lösningar finns inte eller åtminstone väldigt sällan. – Det går till exempel inte att lösa arbetslösheten i USA genom att ta hem produktion från låglöneländer och sätta in amerikanska arbetare i produktion på hemmaplan. Okvalificerade arbetsuppgifter kommer ändå att utföras av robotar.

Kjell berättar om ett helautomatiserat höglager där den enda människan närvarande var en säkerhetsvakt med en hund. Hundens uppgift var att bita väktaren om denne rörde någonting han inte hade med att göra.

Så vad ska vi människor göra om dagarna i framtidens robotverklighet?

– Forskningen tyder på att cirka 25 procent av oss blir entreprenörer av fri vilja och därför glada entreprenörer.  Vi lever vår dröm. Men 25 procent blir också ledsna entreprenörer, tvingade att bli egna företagare mot sin vilja, eftersom uppdragsgivarna inte vill anställa, bara hyra in.

Ungefär 30 procent av oss blir anställda. Kvar är 20 procent som hamnar i utanförskap.

 

Information ger ansvar

Men nu har vi hamnat långt från verkstadsgolvets dagsaktuella omvandling från manuell till automatiserad produktion och vad människosyn har med saken att göra. Kjell Lindströms råd att ge operatörerna kunskap, eftersom kunskap ger möjlighet att ta ansvar och vara engagerad.

Martin Fredriksson på SVIA säger att det är precis så de företag som lyckas bäst med automatiseringen arbetar.

– De involverar operatörerna tidigt i processen och ser till att kunskaperna hamnar där de bäst behövs: hos dem som ska se till att allt fungerar. Så gott som alla tycker att det nya operatörsansvaret är mycket mer inspirerande.

– Massor av teknologi handlar om information som ledningar i dag ändå inte kan kontrollera, fyller Kjell Lindström i.

Den kan ägas av alla, vilket gör att organisation är samma sak som information och att organisation och produktion inte heller lever skilda liv längre. Allt är ihoptvinnat.

Och då har vi ändå inte sagt ett ord om 3D-skrivarnas påverkan på den framtida produktionen. Men det kanske inte heller var nödvändigt. Det blir ju ändå aldrig som man tror.

 


Kjell bröstbildKjell Lindström

Trendspanare, föreläsare och författare. Specialområdet är management.

Kjell har varit egen företagare sedan 1995, när han startade Noden AB och trendspaningsbrevet Noden Trender, som i dag är Sveriges mest spridda med drygt 30 000 mottagare.

 


Fördjupningstips:

Why Things Bite Back: Technology and the Revenge of Unintended Consequences (Vintage) av Edward Tenner

Reasons and Rationalizations: The Limits to Organizational Knowledge. (Oxford University Press) av Chris Argyris

• Terminator, Kjell rekommenderar tvåan

 

 

Husqvarna

ABB FlexMT hos Husqvarna

ABB FlexMT är en standardiserad men ändå flexibel lösning som ökar maskinutnyttjande med upp till 60% och samtidigt minskar arbetskostnaderna.

Läs mer

anva1

FeedLines gjorde succé hos AnVa Tubes & Components

Zdenek berättar om automatiseringsresan för AnVa i Eskilstuna som började 2011.

Läs mer

MASTEC_ULRICEH_091007-4167

Mastec slår hål på automationsmyten om massproduktion

I Ulricehamn är man inriktade på avancerade fräs- och svarvarbeten. Företaget har nyss beställt sin andra FlexMT™ från SVIA. Det blir troligen fler, säger platschef Lars-Erik Larsson.

Läs mer

buildyourmachine3

Konfigurator – Bygg din egen robotcell

Vi sticker inte under stolen att vi gillar standardiserade automationslösningar. Varför uppfinna hjulet en gång till? Våra robotceller är väl beprövade så du kan vara trygg med det du köper verkligen fungerar.

Läs mer